(jag vill inte vara ordinär)

Du är inte någon om du inte är unik tänkte Elsa medan hon vant stack nålen upp och ner för att sy fast spetsen längst ner på kjolen. Hon hade börjat lära sig hur hon skulle göra, det var trots allt det femtonde plagget den här kvällen hon klädde i spets. I början hade hon stuckit oräknerliga sår på fingrarna och råkat blöda ner det vita tyget men nu gick det bättre. Kjolen hon jobbade med just nu var vit och köpt på H&M, alla flickor i hennes klass hade en. Den tanken störde henne egentligen inte, men den störde alla andra. Ordinär var ett fult ord för dem, och att ha samma kjol som alla andra var skamligt. Att vara som någon annan var skamligt. Men Elsa var som alla andra, hon var inte speciell, alternativ eller särskilt unik. Hon gillade att smälta in och hålla en låg profil, hålla sig neutral. Men hon hatade att vara vanlig. Hatade att vara ordinär.

Och medan hon sydde det sista stygnet för att sedan fästa tråden log hon för sig själv och tänkte att nu är hon inte längre bara Elsa .
Nu är hon Elsa med spets.

bildkälla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0