Han tryckte på stoppknappen trots att varken han eller någon annan skulle av. Det skulle kunna vara för att han gillade att se busschaufförens förargade min varenda gång han stannade förgäves, eller för att han gillade att se människor irriterat kolla sig omkring i bussen efter den skyldige medan han med oskyldig blick kollade ut genom fönstret, men det var inte därför. Det var inte ens i närheten.
Nej, för den här pojken var en av alla dem som räknade livet i sekunder istället för andetag. En av dem som om den hade chansen att stoppa tiden skulle göra det utan att tveka för att slippa behöva vakna upp en dag och inse att framtiden har blivit nu. Och genom att få bussen att bli försenad rubbar han hela systemet, han lyckas sakta ner tempot på världen.

Så han tryckte på stoppknappen trots att varken han eller någon annan skulle av, och han var beredd att ta de dödande blickarna från chauffören om han så saktade ner världen med bara någon hundradels sekund varje dag. För då skulle han ha några sekunder längre på sig att hitta ett sätt att stoppa tiden på riktigt.

bildkälla