Jag sa en gång att lyckan är något flyktigt, att den inte går att fånga. Lycka är något som kommer, för att sedan passera och lämna en ensam och svag.
En dag kom du och sa att du lyckats fånga lyckan, sedan gav du mig en glasburk. I den hade du sprayat med min favoritparfym, du hade lagt ner kapsylen från den första flaskan cocacola vi delat på, och där låg frimärket från brevet jag skickat dig när jag var i Göteborg och där låg bilden på mig när jag skrattar, den du älskar så mycket.
Du förklarde att lyckan fanns där inne i burken och så länge vi hade kvar den fanns lyckan alltid där. Och jag förstod precis vad du menade. Lyckan var våran, bara våran.
Föralltid.

bildkälla