(precis som jag förutspått)

Han är tillbaka. han, han, han. Vi sågs på en fest en lång bussresa bort, precis som jag hade förutspått. Ni vet rutinen. Blickar, leenden, armar om varandra, lite för lång kram, ansikten så nära att man måste viska, för att sluta i en kyss utan att man riktigt förstod hur det gick till. Så bekanta händer som trycker mig närmre, precis som för tre år sedan. Precis som jag hade förutspått.

Hand i hand går vi in i en skrubb, och jag viskar att han inte kommer att få det han tror. Den rutinen tänker jag bryta, det blir ändå aldrig riktigt bra. Han viskar att det inte spelar någon roll, men att det nog bara krävs rätt kille. Han fortsätter med att han tänkt på mig länge. Jag ler, blir varm inombords. Han säger att han velat ha mig ända sedan valborg, då vi sågs som hastigast i en dimma. Jag slutar le, stannar upp, viskar att han hade flickvän på valborg. Han nickar och fortsätter kyssas, säger att jag är vacker. Plötsligt vet jag inte vad som är rätt, om han gjorde rätt, om han är rätt, men tränger undan de tankarna och återgår till att kyssa pojken jag var förälskad i för tre år sedan. När han sedan hörde av sig nästa dag svarade jag inte, för jag insåg plötsligt i den där skrubben att ingenting blir någonsin precis som man förutspått.

bildkälla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0